thina!

Hade körlektion imorse, satt mest och snörvlade som en idiot. Jag är en sån brutta som har halsfluss kanske 3 gånger per år, det har dock blivit bättre sen 2007. Så, minsta halsont så blir jag lite nojjig. Dricker en massa té och sånt. När jag då har halsfluss blir det ganska illa. Går ner typ 7 kg (ganska bra iofs) och kan inte svälja eller dricka en droppe. Grejen är att jag har ganska hög smärtgräns så det gör egentligen inte så ont som det borde. Haha, kommer ihåg en gång dock, (stackars mamma) då jag antagligen hade haft halsfluss i typ en vecka, men jag kände ju ingenting, mamma frågade om jag hade ont och så, nejnej, svarade jag. Tillslut åkte vi in till sjukhuset och läkaren trodde typ att mamma var en sån där psykomamma som typ inte brydde sig om att jag var sjuk och läkaren tvingade mig att ta penicillinet på sjukhuset för hon trodde mamma inte skulle ge mig det hemma. Jag var tydligen ganska illa däran. Haha, det är ju bra att läkarna gör sitt jobb men jag sa kanske 560 gånger att jag inte hade känt något och det såg inte så illa ut i halsen heller.

Jaja, från en sak till en annan. Fick ett par nya jeans igår på jobbet, sjukt snygga. Grejen är dock att man måste ta en storlek mindre än vad man brukar (dem töjer sig nämligen ganska mkt) så jag klämde i mig i ett par alldeles för små jeans och fick typ skavsår uppe vid höfterna. Hade sjukt ont i magen hela dagen (hejhej självplågeri) och när jag satt på vagnen hem fick jag nog. Knäppte upp jeansen och gick hem från vasa viktoria i uppknäppta jeans. Ganska synligt, men jag höll typ på att svimma. Vilken göttig känsla när jag knäppte upp, ett halleluja-moment. Vill man vara fin får man lida pin,som det heter.